Blottställande för metamfetamin och kronisk sjukdom hos polier: Betydande förbättringar med bastubaserad avgiftningsterapi

SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER

Abstrakt

Bakgrund: I den medicinska litteraturen rapporteras om hälsorisker för brottsbekämpande personal på grund av upprepad exponering för metamfetamin och besläktade kemiska föreningar. De flesta verkningarna verkar vara övergående, men vissa Utah-poliser med yrkesmässig exponering för metamfetamin har utvecklat kroniska symptom, några som resulterat i funktionshinder. Denna rapport är en okontrollerad medicinskt retrospektiv utvärdering av poliser med symptom som behandlas med ett bastubaserat avgiftningsprotokoll utformat att reducera kroniska symptom och förbättra livskvaliteten. Metoder: Sextionio poliser som konsekutivt anslöt sig till Utah Meth Cops Project, utvärderades före och efter behandlingsprogrammet som innefattade gradvis motion, omfattande näringsmässigt stöd och fysisk bastuterapi. Utvärderingar inkluderade före- och efterbehandlingspoäng, 36-punktslista i det korta formuläret för hälsoundersökning, Short Form Health Survey (SF-36), jämfört med RAND-normen för befolkningen, intensitetsvärden för symptom före och efter behandling, neurotoxicitetsvärden, undersökning för minimental status (test för en person mentala förmågor), som ger symptomfrekvenser och en strukturerad utvärdering av behandlingsprogrammets säkerhet. Resultat: Statistiskt signifikanta hälsoförbättringar kunde iakttas i utvärderingarna enligt SF-36, symptomvärden och neurotoxicitetsvärden. Avgiftningsprotokollet tolererades väl, med 92,8 % fullbordanden. Slutsatser: Denna undersökning ger starka belägg för att användning av bastu och terapi med näringstillskott kan lindra kroniska symptom som uppstår efter att ha utsatts för kemiska preparat i samband med metamfetaminrelaterad brottsbekämpning. Denna rapport är också relevant när man riktar insatser mot uppenbara negativa effekter av komplex exponering för andra kemikalier. Baserat på de positiva kliniska resultaten i denna grupp är en bredare undersökning av detta bastubaserade behandlingsprogram befogat.

Inledning

Personer beroende av metamfetamin utvecklar allvarlig hälsoproblem, men förståelsen är mindre när det gäller det stora antalet brottsbekämpare som får betydande symptom kopplade till undersökningar av illegala metamfetaminlaboratorier (CDC, 2005). Symptom kan vara övergående, men många individer får ihållande symptom som får dem att söka medicinsk hjälp.

Undersökning av ett aktivt laboratorium har förknippats med 7 till 15 gånger högre risk att bli sjuk jämfört med andra aktiviteter med uppenbarligen lägre exponering för kemikalier. Enligt Marshall (2000) har sedan 1993 ”antalet undersökningar av illegala droglabb fortsatt att öka, vilket lett till att Utah är den stat med högst grad av metamfetaminlabb per capita.”

Under 2007 undersökte Utahs Attorney General en bastubaserad avgiftningskur som bedrevs i Manhattan för behandling av kroniskt sjuka räddningsarbetare som utsatts för exponering när World Trade Center attackerades och kollapsade den 11 september 2001. En överordnad polis och en professionell brandman som var sjuka efter att ha exponerats i Utah i samband med metamfetaminlabb tillskrev denna behandling väsentliga förbättringar av sin hälsa.

Den ideella stiftelsen American Detoxification Foundation (ADF) etablerade och administrerar Utah Meth Cops Project (UMCP), som använder sig av Hubbards avgiftningsprotokoll och övervakar hälsa och livskvalitet för Utahs polis för att ta itu med symptom som uppträder som en konsekvens av (och framträder efter) exponering i tjänsten till metamfetamin och relaterade kemikalier.

METODIK:

Beskrivning av studiegruppen, kriterier för inkludering och exkludering

Detta är en medicinskt retrospektiv utvärdering av de första 69 poliser som påbörjade UMCP mellan oktober 2007 och juli 2010. Poliserna rekryterades genom uppsökande insatser av projektets personal, ryktet som gick inom polisen och remisser av polischefer på olika nivåer.

Kriterier för exkludering: Kriterier för exkludering var graviditet, känd aktiv cancer, att vara rullstolsbunden, tidigare psykose, omfattande psykiatrisk behandling eller självmordsförsök.

Inklusionskriterier var (1) arbete med brottsbekämpande verksamhet inom Utah, (2) dokumenterad kontakt med metamfetamin och relaterade kemikalier som en del av brottsbekämpande verksamhet och (3) en påföljande utveckling av ihållande medicinska symptom eller kronisk ohälsa. Poliserna gav skriftligt informerat samtycke till behandling och kontroll av resultat, inklusive rapportering av sammanställda resultat.

Överläkaren inkluderade deltagare i enlighet med deras övergripande förflutna och hälsoundersökning, EKG, och blodanalys (testuppsättning för metabolism och lever, test för hepatit B, C och HIV, fullständigt blodvärde, och testuppsättning för sköldkörtel). Ytterligare test genomfördes, inklusive av testosteronnivåer, när direkt utfrågning avslöjade problem som motiverade utvärdering. Poliser med invalidiserande symptom prioriterades något; ingen förmånlig behandling gavs baserat på antalet methrelaterade exponeringar, ålder, kön, eller rang inom polisen.

Bland patienterna ingick poliser som verkat under täckmantel, inom narkotikaroteln och militärliknande enheter (SWAT – Special Weapons and Tactics) från många städer och kommuner i Utah, Utah Highway Patrol (UHP), immigration- och tullenheter, poliser som samverkat med medicinalstyrelsen och poliser som exponerats när de utfört kemiska laboratorieanalyser.

Behandlingen: Hubbards standardprotokoll för bastubaserad avgiftning. (Hubbard 1990)

UTVÄRDERINGAR AV RESULTATET

Förändringar av symptom och livskvalitet analyserades med användning av en förfluten baslinje och fysisk undersökning, uppföljande intervjuer, och en serie av analyser pre- och post-behandling:

1. RAND 36-punktslista i det korta formuläret för hälsoundersökning (SF-36) gav en 4-veckorsanalys av hälsorelaterad livskvalitet före behandlingen. Poängvärderingarna i RAND SF-36 skiljer sig från vad som licensierats av Medical Outcomes Trust och ger en 9-sidig profil av funktionella förmågor och fysiskt och mentalt välbefinnande. Värden från SF-36 jämfördes före och efter behandling och med RANDs normer för USA:s vuxna befolkning.
2. En undersökning av 50 punkter före och efter behandling av föregående 4 veckors symptom, sjukdagar och sömnmönster har utvecklats av Foundation for Advancements in Science and Education (FASE) för användning av Hubbards behandling i klinisk miljö.
3. Ett frågeformulär i 13 punkter avseende neurotoxicitet före och efter behandling baserat på Singers (2006) parametrar värderade föregående 3 veckors problem involverande irritabilitet, social tillbakadragenhet, minskad motivation, närminne, koncentration, mental slöhet/dimma, sovstörningar, utmattning, frekvens och grad av huvudvärk, sexuell dysfunktion, domningar i extremiteter och minskad mental skärpa, uttryckt från 0 till 10 på en skala av Likert-typ.
4. Undersökning för minimentalt tillstånd.
5. Dagliga rapportformulär: En strukturerad sammanfattning av viktiga tecken/händelser dokumenterade av utbildad personal för varje behandlingsdag, inklusive oönskade effekter (oavsett om relaterade till behandlingen eller inte).

För utvärdering av säkerhet noteras alla negativa effekter och avbrott av protokollet i det dagliga rapportformuläret och bedöms av överläkaren.

RESULTAT

Behandlingens längd och fullbordandefrekvens

Totalt skrevs 66 män och 3 kvinnor i följd in på programmet. Genomsnittsåldern var 44,6 år, och 92,8 % fullbordade; 5 män fullbordade inte behandlingen. Genomsnittlig längd på behandlingen för de 64 patienter som fullbordade den var 33 dagar.

Symptomen som noterades förekomma hos över 50 % av poliserna vid utvärderingen under inskrivningen inbegrep utmattning: 96 %, sömnlöshet: 91 %, huvudvärk: 90 %, halsbränna: 81 %, personlighetsförändringar: 78 %, domningar i händer och/eller fötter: 77 %, minnesförlust: 77 %, allergiskt förflutet: 75 %, koncentrationssvårigheter: 75 %, ryggsmärtor: 71 %, ledvärk: 71 %, andnöd vid ansträngning: 70 %, hudirritation: 68 %, ångest/depression: 65 %, buksmärtor/gaser: 65 %, bihåleinflammation/nästäppa: 55 %, halsont: 52 %.

Procentandel poliser med onormala resultat vid registreringen: De onormala resultaten inbegriper förhöjda halter av lipider i blodet: 58 %, förhöjda testresultat av leverfunktion: 41 %, positiv rombergism (oförmåga att hålla balansen i ”tandemställning”, den ena foten framför den andra, utan hjälp av synintryck): 35 %, hypertoni: 28 %, hög halt av glukos i blodet: 19 %, låg halt av testosteron i blodet: 17 %, och låg halt av tyreoidea i blodet: 17 %.

Behandlingens säkerhet

Besvär och andra ”negativa effekter” (med vilket avses emotionella och sjukdomsliknande symptom) störde inte i någon betydande grad programmets genomförande. Varenda deltagare erfor till exempel övergående rodnader och klåda, vanligtvis orsakat av niacin, men detta stör inte programmets genomförande och hindrade inte deltagarna från att fullborda programmet. Som tabell 2 visar erfor många deltagare tillfälliga effekter såsom känslor av modfälldhet, tillfällig hosta, utmattning etc. Dessa var alla övergående och krävde inte medicinsk konsultation. Sömnlöshet inverkade vid några tillfällen på programmet. Efter en natt där deltagaren inte fått fullständig sömn reducerades programdeltagandet under den följande dagen. Två poliser led av gikt, varav en avbröt programmet.

VÄRDEN ENLIGT RAND SF-36:

Förändringar i hälsorelaterad livskvalitet

Bild 2 visar grafiskt värdena beräknade med RAND-metodik enligt SF-36 före och efter behandling för de poliser som avslutade programmet, och dessa värdens jämförelse med befolkningsnormen för USA.

Medelvärden för hälsorelaterad livskvalitet var betydligt lägre för poliserna före behandlingen än vad RAND-normen är för befolkningen. Detta gällde i alla nio underkategorierna förutom rollbegränsningar på grund av fysisk hälsa och rollbegränsningar på grund av emotionella problem. Efter behandling visade polisernas värden statistiskt signifikanta förbättringar jämfört med värdena före behandlingen. Polisernas värden efter behandlingen var också signifikant förbättrade för alla underkategorier jämfört med RAND-normen för befolkningen.

Symptomens svårighetsgrad och dagar med dålig hälsa

Medelvärden för symptomens svårighetsgrad före och efter behandling visas i figur 3 och är signifikant reducerade efter behandling jämfört med innan behandling.

Patienter rapporterade i genomsnitt:

1. 9,3 dagar med dålig hälsa före behandling, förbättrades till 1,8 dagar vid avslutning;
2. 6,3 dagar av dålig mental hälsa före behandling kontra 1,4 dagar vid avslutning;
3. 4,3 dagar av begränsade aktiviteter på grund av dålig hälsa före behandling kontra 0,2 dagar vid avslutning; och
4. 2,0 sjukdagar före behandling kontra 0,3 dagar vid avslutning.

Sömnmönster

Deltagarna sov i genomsnitt 5,8 timmar per natt före behandling, vilket förbättrades till 7,6 timmar vid fullbordan.

Neurotoxicitetsvärden

Detta frågeformulär gavs till polis #20 och därefter. Med ofullständiga data utelämnade fanns det 38 matchade par besvarade före och efter behandling (84,4 % responsfrekvens). Medelvärde för neurotoxicitet före behandling var 65,5, medan medelvärdet efter behandling var 14,6.

Utvärdering av minimental status

På en 30-gradig skala visar värden under 25 på betydande kognitiv dysfunktion. Inga mätbara förändringar upptäcktes vid jämförelse av medelvärde före och efter behandling.

Diskussion

Bland kraven på poliser ingår i allmänhet robust fysik och känslomässig stabilitet. I kontrast till urvalskriterier för yrket hade poliserna som behandlades i detta projekt kroniska och nedsättande symptom som är i överensstämmelse med att ha utsatts för kemisk exponering.

I den här lilla gruppen på 69 individer är det förvånande att 2 delmängder av 17 % av patienterna visade låga halter av tyreoidea och/eller låga testosteronvärden. Förekomsten av hypotyreos i USA är ca 5 %. Redan existerande brister av tyreoidea kan predisponera poliser till kronisk sjukdom, men låga tyreoideavärden kan vara ett direkt resultat av metamfetamin-relaterade exponeringar, mot bakgrund av sambandet mellan kemikalier i miljön och nedsatt sköldkörtelfunktion.

Något som också var ovanligt var de symptom som delades gemensamt bland de som rapporterade kroniskt dålig hälsa. Över 75 % av poliserna rapporterade alla följande nio symptom: utmattning, sömnsvårigheter, huvudvärk, halsbränna, personlighetsförändringar, domningar i händer och/eller fötter, minnesförluster, en tidigare historia av allergisymptom, och koncentrationssvårigheter. Detta symptomkluster visar på möjligheten att ”gemensamma exponeringar” kan ha utlöst ”gemensamma symptom”. Detta mönster av symptom kan hjälpa framtida forskare och behandlingspersonal att bättre upptäcka eller klassificera metamfetaminrelaterade exponeringar. Värdena från SF-36 innan behandling för metamfetaminexponerade poliser visar på mer smärta, mer utmattning, och tydliga tecken på betydligt sämre hälsa än befolkningen generellt.

Det är i detta sammanhang som Hubbards bastubaserade behandlingsprotokoll användes. Om kemiska exponeringar och/eller kontamineringar orsakar dessa kroniska symptom är en mångfacetterad ”avgiftning” en rimlig strategi.

Detta är första gången, vad vi känner till, som en bastubaserad ”avgiftning” har utvärderats för metamfetaminexponerade poliser. En övervägande majoritet avslutade behandlingen med minimala obehag och besvär. De uppnådde betydande förbättringar av sina symptombilder och fick mätbara förbättringar i hälsa och livskvalitet. Detta tyder på att detta program kan vara behjälpligt även för poliser som exponerats annorstädes.